Jo nu ska jag berätta för er. Under denna vecka så har min vän Carolina planerat denna kväll. Varje dag så har jag fått en liten ledtråd. Väldigt liten. Jag blev informerad om ett sätta mig på 16.25 bussen in mot Uppsala stad. Det gör jag, tillsammans med Micke, och efter några hållplatser så kommer Carolina på bussen.
Vi åker in till centralen och jag är väldigt nyfiken på vad som ska hända! Micke säger hejdå och åker hem.
Jag och Carolina ska tydligen vänta på hennes kompis Clara som ska ge Henne pengar. Vi väntar ett bra tag på stationen, sen drar vi oss mot city. Där väntar vi ett bra tag till... Sen så dyker aldrig Clara upp, men Carolina sa att Clara bad oss komma till Gina Tricot. Vi går dit, ner mot fyrisån. Helt plötsligt så kommer några springande bakom mig och täcker  över mina ögon! Och sätter någonting på mitt huvud! Dom leder och drar i en trotsig Jenny som är livrädd! Jag skriker och gapar över hela staden känns det som. Efter ett tag så börjar röster prata med mig och jag hör att det är Cornelia och Louise som har kidnappat mig. Vi går in på något ställe och upp för en lång trappa. Där står vi stilla ett tag. Sen så kommer någon och hålller för mina ögon utanför ögonbildeln! Jag sliter och drar i armarna som håller i mitt huvud. Jag trycker in mina naglar i armarna men får ingen reaktion, så jag fortsätter ? Jag känner att det varken är Louise Carolina eller Cornelias händer. Men däremot så känner jag igen Mickes händer och armband. Ögonbindeln åker bort, och jag ser att jag har hamnat på Filmsataden- Uppsala i sällskap med Cornelia Carolina Louise ock Killen. Jag ser även att jag gått runt i stan med en rosa hatt på skallen..
HERREGUD... vilka underbara människor.. Dom bjuder mig på bio- snövit! Åhh ni är för söta!
Jag sa inte tack ordentligt kan jag känna..TAck så grymt mycket ni är för gulliga! Älskar er så mycket!
Fick även en jättefin ring utav Carolina. Och en Vaniljfläta av Cornelia och Louise.. haha ingen mer än vi förstår det där sista...
Men ni är underbara som sagt och jag vill tacka er så grymt mycket för en oförglömlig kväll!

Lite bilder från kvällen.. Ni ser ju smärtan i Mickes ansikte när jag helt förskräckt trycker in naglarna i hans armar.. Åhh stackare...Dåligt samvete fick jag också..